Acevedo, B.; Aron, A. & Aron, E.N. m.fl. (2014). Den högkänsliga hjärnan: en fMRI-studie

De färgade områdena representerar strukturer i hjärnan där större aktivering sker hos HSP:s jämfört med icke-HSP:s. Strukturen, främre Insula, som förknippas starkt med empati och känslor visade signifikant större aktivering hos HSP:s än för icke-HSP:s när de tittade på foton av sin leende partner. (Källa: Newswise.)

Du gör vad du kan för att hjälpa mindre lyckligt lottade? Du gråter lätt vid sorgliga filmscener, eller twittrar/facebookar och lägger upp de senaste ämnena och fotona som upprör eller berör dig? Om så är fallet kan du tillhöra de ca 20 procent av befolkningen som är genetiskt predisponerade för empati. I en studie som publicerats i juni-numret 2014 av Brain and Behavior har dr Bianca Acevedo tillsammans med paret dr Arthur och dr Elaine Aron samt kollegor vid University of California och Monmouth University funnit att funktionell magnetisk resonanstomografi (fMRI) av hjärnor ger fysiska bevis för att hjärnan hos högkänsliga personer reagerar starkt på känslomässiga bilder.

Tidigare forskning visar på att sensorisk bearbetningskänslighet (SPS) är en medfödd egenskap förknippad med större känslighet eller lyhördhet för miljömässig och social stimuli. Enligt dr Arthur Aron kan dessa egenskaper knytas till beteenden, gener, fysiologiska reaktioner och mönster av hjärnaktivering.

Högkänsliga personer (HSP), vilka har hög SPS, omfattar cirka 20 procent av befolkningen. Dr Elaine Aron var den som lanserade HSP-begreppet, vilket karakteriserar en människa som tenderar att visa stor medvetenhet för subtil stimuli, bearbetar information mer noggrant, och är mer reaktiv till både positiv och negativ stimuli. Detta i förhållande till de flesta människor med jämförelsevis låg SPS som visar mindre uppmärksamhet åt subtil stimuli, bearbetar information mera flyktigt och är inte lika känslomässigt reaktiva.

I den publicerade studien The highly sensitive brain: an fMRI study of sensory processing sensitivity and response to others’ emotions användes hjärnscanningar medelst fMRI för att jämföra högkänsliga personer med personer med låg SPS. Analysen är den första med fMRI för att visa hur högkänsligas hjärnaktivitet bearbetar andras känslor. Hjärnan hos 18 gifta personer skannades när de tittade på bilder av antingen leende ansikten eller ledsna ansikten. En uppsättning bilder bestod av ansikten på främlingar, den andra uppsättningen innehöll bilder av försökspersonernas fruar respektive män.

Vi fann att strukturer som kan förknippas med medvetande och känslor, särskilt de områden som hör samman med empatiska känslor i hjärnan, hos de högkänsliga personerna visade betydligt större blodflöde än vad som kunde ses hos individer med låg känslighet. Det här är fysiska bevis på att hjärnan hos högkänsliga individer reagerar särskilt starkt på sociala situationer som utlöser känslor, i detta fall av glada eller ledsna ansikten.

Hjärnaktiviteten var särskilt hög hos de högkänsliga när bilder på deras livspartners ansikten visades. Den högsta aktiveringen inträffade när de tittade på bilder där partnern såg lycklig ut. De flesta av deltagarna skannades på nytt ett år senare, med samma resultat.

De områden i hjärnan som visade den största aktiviteten i form av ökat blodflöde innehåller strukturer som kallas spegelneuronsystemet, en struktur starkt förknippad med empatisk respons och medvetande, bearbetning av sensorisk information och planering av beteende.

Slutsatser

Dr Arthur Aron anser att resultaten ger ytterligare belägg för att högkänsliga personer i hög utsträckning är uppmärksamma på den miljö de befinner sig i. Han menar att de nya rönen via fMRI bevisar att särskilt höga nivåer av medvetenhet och känslomässig lyhördhet är grundläggande egenskaper hos människor som karakteriseras som högkänsliga.