Resultatet av HSP Sveriges studie med högkänsliga män 2014

Inom ramen för vår tidigare webbplats HSP Sverige genomfördes 2013–2014 en större undersökning som omfattade inte mindre än 785 medverkande personer. Dock var andelen män i den studien endast 13 procent, varför vi såg det angeläget att genomföra en studie som fokuserade enbart på högkänsliga män. Under perioden 28 augusti till 5 oktober 2014 genomfördes därför en studie med 32 högkänsliga män, som ombads besvara en enkät med totalt 45 självskattningsfrågor (38 slutna och 7 öppna). En del av frågorna utgjordes av varianter på de standardiserade frågor som finns i det allmänna (deduktiva) HSP-testet, vilka har utformats av dr Elaine N. Aron, medan andra var sprungna ur litteratur om det högkänsliga personlighetsdraget som författats av samma person. Den andra delen var av mer utforskande (induktiv) karaktär med fokus på männens egna formuleringar kring de övergripande frågorna i den deduktiva delen.

Avsikten var att redovisa hela studien, både den deduktiva och den induktiva delen, under 2015. Dock kom, som det brukar heta, ”livet emellan” och någon slutgiltig och officiell presentation av resultaten publicerades aldrig. Nu har vi dock valt att här på HSP Sweden.eu presentera resultaten från den deduktiva delen av studien — med förhoppningen om att kunna återkomma med en redovisning vid ett senare tillfälle även av den induktiva och mer utforskande delen.

Syfte

Syftet med studien var att försöka utröna hur stor samstämmigheten var mellan männens svar på de deduktiva frågorna för att därigenom möjligen få en bild av vad som kan vara några typiska karekteristika för högkänsliga män i Sverige — vilket exempelvis skulle kunna jämföras med motsvarande studier i andra länder eller med studier om högkänsliga kvinnor. Resultatet skulle även kunna ligga till grund för fördjupade framtida studier om högkänsliga män i Sverige.

Metod

Urval

Urvalet av respondenter i studien utgordes av män som var medlemmar i Facebookgruppen HSM Sverige (HSP-män).

Insamlingsmetod

Insamlingen av empiri gjordes med hjälp av en online-enkät.

Analys

Analysen i studien bestod av framställning av aggregerade värden och storleksjämförelser dem emellan. Några sambandsanalyser på individnivå mellan de olika aspekterna har således inte genomförts, då studiens omfattning i antal medverkande bedömdes vara alltför begränsad.

Resultat

I resultatet redogörs för de medverkandes svar på de 38 slutna (deduktiva) frågorna, vilka berör de medverkandes bakgrund, högkänsliga egenskapslikheter samt något om deras sociala relationer.

De medverkandes bakgrund

Sammanfattning: i huvudsak medelålders, hetereosexuella, introverta, högbegåvade, särskilt känsliga som barn men HSP-begreppet relativt nytt, en minoritet hade en lycklig barndom

Utifrån den kvantitativa delen av studien framkom att en majoritet av de medverkande männen var medelålders (31–60 år gamla¹), heterosexuella², ansåg sig vara introverta³ och därtill högbegåvade⁴. De allra flesta visste med sig att de varit särskilt känsliga redan som barn⁵. HSP-begreppet var dock ett relativt nytt begrepp för de allra flesta, då de funnit det först år 2012 eller senare⁶. Endast en minoritet ansåg att barndomen hade varit lycklig⁷.

Högkänsliga egenskapslikheter

När det gäller frågan om likheter mellan respondenterna med avseende på högkänsliga egenskaper är redovisningen nedan uppdelad i fyra strata:

• I strata 1a–1b fanns en stor majoritetssamstämmighet (75 % eller mer)
• I stratum 2 fanns en majoritetssamstämmighet (mer än 50 % men mindre än 75 %)
• I stratum 3 fanns en minoritetssamstämmighet (mindre än 50 %)

Sammanfattning 1a (stor majoritet): kvalitetsmedvetenhet; observant på detaljer, kontraster och nyanser; undvika vissa miljöer p.g.a. överstimulering; överväga konsekvenser av handlingar; hålla sig i bakgrunden i nya sociala sammanhang; konstnärligt intresse; god kontakt med naturen, som ger lugn, vila och njutning

Den enskilt största likheten i beteende och egenskaper bland männen var att de var måna om att det de själva gjorde höll hög kvalitet – samtliga svarade att det var en egenskap som stämde mycket bra eller ganska bra in på dem⁸. Därtill menade en stor majoritet att de oftast i allmänhet var väldigt observanta på detaljer, nyanser och små kontraster⁹, vilket kan framstå som en naturlig egenskap för den kvalitetsmedvetne. Lika många menade att de emellanåt var tvungna att undvika vissa miljöer för att inte bli alltför överstimulerade¹⁰. De flesta angav att de ofta ville överväga alla detaljer och möjliga konsekvenser innan de handlade¹¹, och således föredrog man oftast att hålla sig mer i bakgrunden vid nya sociala sammanhang¹². Vidare var nästan samtliga konstnärligt lagda eller hade en passion för att ta del av olika konstformer ⁹, och därtill utgjorde kontakt med naturen en viktig del i livet för att finna lugn, vila och njutning¹³.

Sammanfattning 1b (stor majoritet): samvetsgrannhet; bekymrad inför orättvisor, miljö och klimat; medvetenhet om andras känslor och tankar samt den egna höga känslomässiga reaktviteten; god kontakt med djur eller/och barn; intresse för andliga åskådningar

Samvetsgrannheten var en gemensam nämnare för de flesta ¹⁴, och därmed bekymrade man sig ofta för orättvisor i samhället¹⁵ och nästan i lika hög utsträckning för miljö- och klimatfrågor¹⁶. Den egna medvetenheten om andras känslor och tankar utgjorde också ett framträdande drag⁶, samtidigt som man var medveten om sin egen höga känslomässiga reaktivitet i jämförelse med andra¹¹. De flesta ansåg att de hade lätt att få god kontakt med djur och/eller barn⁶. Därtill var intresset för andliga frågor och åskådningar väl utbrett¹⁷.

Sammanfattning 2 (majoritet): stresskänslighet, svårt att hantera konflikter, stark negativ reaktion på hunger, arbetar helst med en sak åt gången och utan tidspress, svårt att prestera väl i andras åsyn

Att ofta känna sig stressad var vanligt förekommande¹⁸, och det samma gällde svårigheter att hantera konflikter med andra¹⁸ samt att man reagerade starkt negativt på hungerkänslor – exempelvis genom dåligt humör eller koncentrationsproblem¹⁹. I arbetet jobbade de flesta helst med en sak åt gången i stället för flera¹² och bäst utan tidspress²⁰. Nästan lika många ansåg att de hade svårt för att prestera väl i andras åsyn²¹.

Sammanfattning 3 (minoritet): livliga och färgstarka drömmar, koffeinkänslighet, medicinkänslighet, smärtkänslighet, känslighet för infektioner/smittsamma sjukdomar, biverkningar av mediciner

Frågor kring högkänsliga aspekter som inte till lika hög grad överensstämde med respondenterna handlade om hur pass livliga och färgstarka deras drömmar i regel var²², samt hur starkt de reagerade på koffein ²³ och mediciner²⁴. Vad gällde frågan om låg smärttröskel ansåg en minoritet att detta gällde dem²⁶ och biverkningar av mediciner²⁷.

Sociala relationer

Sammfattning: djup förälskelse, fler kvinnliga än manliga vänner, förtroendefulla vänskapsrelationer med kvinnor, nära relation till modern, frånvarande/icke stöttande far

När det gällde studiens frågor kring respondenternas relationer menade de allra flesta att de i regel blev väldigt djupt förälskade när de väl hade funnit en kärlekspartner⁶. Ett vanligt gemensamt mönster var också att de hade fler kvinnor än män som vänner ²⁸, samt att de hade lättare för att utveckla förtroendefulla vänskapsrelationer med kvinnor²⁹. De flesta ansåg också att de hade en närmare relation med sin mor än med sin far³⁰, samt hade bara ett fåtal upplevt sin egen far som närvarande och stöttande under uppväxten³¹.

1. 27 av 32 (84 %) var i denna ålder.
2. 30 (93 %) angav att de var heterosexuella och 2 angav att de var bisexuella
3. 21 (65 %) angav att de var introverta, medan 9 ansåg sig vara ambiverta och endast 2 extraverta
4. 21 (65%) angav att de ansågs högbegåvade
5. Detta gällde 28 av männen (88%)
6. Detta gällde 27 av männen (84 %)
7. Detta gällde endast 13 av männen (40 %)
8. 24 män svarade att detta stämde mycket bra in på dem (75 %), 8 att det stämde ganska bra (25 %)
9. Detta gällde 29 av männen (91 %)
10. Detta gällde också 29 av männen (91 %)
11. Detta gällde 26 av männen (81 %)
12. Detta gällde 25 av männen (78 %)
13. Detta gällde också 29 av männen (91%)
14. Detta gällde 28 av männen (88 %)
15. Detta gällde också 28 av männen (88 %)
16. Detta gällde 22 av männen (69%)
17. Detta gällde 26 av männen (84 %)
18. Detta gällde också 22 av männen (69 %)
19. Även detta gällde 22 av männen (69 %)
20. Detta gällde 22 av männen (69 %)
21. Detta gällde 20 av männen (62 %)
22. Här angav endast 14 av männen att frågan stämde mycket eller ganska bra in på dem (43 %)
23. Endast 13 av männen angav att det stämde mycket eller ganska bra in på dem (41 %), lika många som angav att så inte var fallet
24. Här angav endast 10 av männen att frågan stämde mycket eller ganska bra in på dem (31 %)
26. Endast 10 av männen instämde med detta (31 %), medan 13 svarade att så inte var fallet och 8 förhöll sig neutrala i frågan, och det samma gällde frågan om att ofta drabbas av infektioner/smittsamma sjukdomar²⁵Endast 7 av männen angav att de ofta drabbades av infektioner/smittsamma sjukdomar (22 %), medan 19 menade att så inte var fallet och 5 var neutrala i frågan
27. I denna fråga instämde endast 7 av männen (22 %), medan 17 angav att så inte var fallet och 5 förhöll sig neutrala
28. Detta gällde för 20 av männen (62 %)
29. Detta gällde för 23 av männen (72 %)
30. Detta gällde för 22 av männen (69 %)
31. Endast 6 av männen (19 %) ansåg att fadern hade varit närvarande och stöttande, medan 25 ansåg att så inte hade varit fallet