Velander, I. (2017). Personlighetsdrag som prediktorer för högkänslighet: En enkätundersökning avseende högkänslighet i relation till personlighetsdragen enligt femfaktormodellen

I en studie som publicerades sommaren 2017 i en kandidatuppsats av Ida Velander vid Karlstads universitet medverkade totalt 178 personer (varav 152 kvinnor, d.v.s. ca 85%) för att utröna eventuella samband mellan högkänslighet och femfaktormodellens (”the Big Five”) fem dimensioner av personlighetsdragen extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet samt emotionell stabilitet. Empirin för studien utgjordes av enkätsvar från mätinstrumenten The Highly Sensitive Person Scale (HSPS) samt The Five Factor Personality Inventory (FFPI).

Resultat: starkast samband med neuroticism

Den statistiska analysen visade att svaga positiva samband fanns mellan högkänslighet och personlighetsdragen samvetsgrannhet samt vänlighet, och att det fanns svaga negativa samband mellan högkänslighet och personlighetsdragen extraversion samt öppenhet. Ett medelstarkt negativt samband fanns dock mellan högkänslighet och personlighetsdraget emotionell stabilitet.

Emotionell stabilitet (medelstarkt negativt samband)

Författaren menar bland annat att resultaten i studien styrker tidigare studier som har visat att högkänslighet kan associeras med neuroticsim (d.v.s. emotionell instabilitet), samt att högre grad av emotionell stabilitet minskar graden av högkänslighet. Neurotiskt personlighetsdrag kännetecknas av en högre grad av känslor som oro, ångest, skuld och en reducerad förmåga att hantera impulser. Detta kan också yttryckas som att högkänsliga personer ofta är stresskänsliga på grund av högre grad av känslighet för yttre stimuli och den djupa bearbetningen av stimuli, vilket över tid (i synnerhet redan från barndomen) kan göra att högkänsliga personer ofta känt sig annorlunda.

Samvetsgrannhet (svagt positivt samband)

Studiens resultat påvisade att deltagare till viss del hade personlighetsdraget samvetsgrannhet. En förklaring till sambandet, menar författaren, kan vara att högkänslighet och samvetsgrannhet utgör liknande egenskaper — i form av noggrannhet, ordningssamhet och eftertänksamhet. Vidare indikerade studiens resultat att de medverkande i stor utsträckning har ett behov av att reflektera över och planera kommande händelser, vilket dr Elaine Aron menar kan bero på att högkänsliga personer i hög grad blir överstimulerade och däför behöver planera sin vardag.

Vänlighet (svagt positivt samband)

Studiens deltagare skattade sig relativt högt på personlighetsdraget vänlighet. Resultatet får stöd av andra studier som visat att högkänsliga personer i hög grad har egenskaper som samstämmer med
personlighetsdraget vänlighet. Egenskaper som till exempel innefattar större medkänsla och
sympati för andra.  Studiens resultat och tidigare studier indikerar således att personlighetsdragen högkänslighet och femfaktorteorins vänlighet utgörs av liknande egenskaper.

Extraversion (svagt negativt samband)

Det svaga negativa sambandet med extraversion, menar författaren, kan tolkas som att antalet introverta var större än antalet extraverta bland de medverkande, men också som att t.ex. högkänsligas behov av ensamhet för återhämtning kan tolkas som introversion enligt femfaktorteorin. Därför kan fördelningen av extraverta resp. introverta bland de medverkande framstå som oklar; i varje fall sett ur ett högkänslighetsperspektiv (min anm.).

Öppenhet (svagt negativt samband)

Öppenhet är ett personlighetsdrag som kännetecknas av nyfikenhet, ett rikt inre känsloliv och öppenhet för nya upplevelser. Högkänsliga personer kännetecknas av att ha ett rikt inre känsloliv, i likhet med personlighetsdraget öppenhet, då de i stor utsträckning analyserar och bearbetar stimuli. Personer med en låg grad av personlighetsdraget öppenhet är ofta principfasta och saknar intresse för nya upplevelser. Utifrån resultatet, menar författaren, kan det antas att högkänsliga personer i mindre utsträckning är öppna för nya upplevelser, vilket kan överensstämma med tidigare studier som har visat att högkänsliga personer i högre grad håller sig till regelbundenhet och situationer som är bekanta, då de bearbetar intryck på en djupare nivå. En djupare bearbetning kan ske genom att söka mönster och liknelser utifrån tidigare erfarenheter för att bearbeta stimuli, omedvetet eller medvetet.

Källa

• Velander, I. (2017). Personlighetsdrag som prediktorer för högkänslighet: En enkätundersökning avseende högkänslighet i relation till personlighetsdragen enligt femfaktormodellen

Lästips

•  Wikipedia om femfaktorteorin (på engelska).